Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra ämbetsmän
89
ket saknas. Det skulle vara en svår närsynthet hos de
chefer, som K. M:t ställer i spetsen för förvaltningens olika
grenar, om de förväxlade lycksökarës hala inställsamhet
med verklig tjänsteduglighet.
Så ha vi lönefrågan. Dess betydelse behöfver väl
knappt diskuteras, allra minst nu midt uppe i en tid
af löneregleringar. Det skulle visserligen vara mera
betryggande för framtiden om dessa regleringar ej fullt så
mycket hade karaktären af obetydliga omflyttningar: hvad
som ökats å ett håll, tages ofta igen å ett annat. Säkert
är, att äfven med den reglerade lönen äro våra
statstjänstemän ganska knappt ställda, vare sig man tänker på
landets dyra villkor, deras uppgifters omfattning och betydelse
eller deras utländska kollegers förmåner. Söker man i
Sverige en verkligen något så när väl doterad
ämbetsman-naklass, lär man knappast kunna uppleta någon annan än
vissa kyrkliga funktionärer — komministrar och
kyrkoherdar i små gäll always excepted—, åt hvilka gammal
tradition och väl tryggade privilegier gifvit afsevärda förmåner,
okända för männen i K. M:ts direkta tjänst. Jämförelsen
mellan svenska löner och utländska är oftast missvisande,
då man nästan aldrig får fullt besked om alla de
extraordinära men fast påräkneliga inkomster, som i andra länder
pläga tillflyta ämbetsmännen i form af flyttningspenningar,
bostadsersättning, dyrortstillägg, specialpensioner etc. etc,,
ålderstillägg och diverse sportler helt lämnade ur räkningen.
In summa, det måste fasthållas, att icke är lönens omfång
i och för sig ägnadt att uppfordra den svenske statstjänaren
till att offra alla sina bästa krafter åt ämbetets fyllande.
Om vi nu med vår statskassas begränsade resurser och
växande utgiftsanspråk inte ha råd att så betala våra
ämbetsmän, som de rätteligen förtjänade, så kunde detta
åtminstone erkännas. Detta ej minst med tanke på den
konkurrens, hvarför statstjänsten numera är utsatt.
Det är nämligen otvifvelaktigt: vår administration
hotas af en fara med ej liten räckvidd, fåtalig och därför
kvalitativt sjunkande rekrytering. Näringslifvet vinkar på
helt annat sätt nu än förr med fyllda penningpåsar, med
intressanta fordrande uppgifter och med rätt obegränsade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
