Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Gustaf F. Steffen
som uppstå i våra sociala tankebilder, därför att bildernas
målare, intelligensen, säkerligen icke ursprungligen utbildats för
just denna gren af yrket — det på en gång sociala och
vetenskapliga tankemåleriet.
Äro öfver hufvud social vetenskap och social teknik att anse
som möjliga, om vi med »vetenskap» och »teknik» vilja förstå
någonting fullt motsvarande hvad vi förefinna på naturens
område, särskildt på tillvarons materiella sida? Se vi icke
dagligen att konsten att leda och tillgodogöra samhällslifvets
krafter, människornas själsliga krafter, är af grundskiljaktig art från
konsten att leda och tillgodogöra materiens, naturens krafter?
Kan det då stå i vår makt att forska uti samhällslifvet på
samma sätt som vi förmå, då det gäller den organiska och
oorganiska naturen?
Om den sociala verkligheten är ett väsentligen annat slag
af verklighet än den, hvarmed anorganisk naturvetenskap och
materiell teknik ha att skaffa, måste sociologen och politikern
framför allt taga sig i akt för en okritisk användning af vissa
naturvetenskapliga betraktelsesätt på det teoretiska området och
vissa ingeniörsmässiga metoder på det praktiska.
Från naturvetenskapligt håll och från teoretiska och
praktiska sociologer med naturvetenskapligt grundade åskådningar
hör man ofta påståendet, att samhällsforskningen måste
till-lämpa naturvetenskapliga metoder, om den öfver hufvud skall
kunna gälla som någon vetenskap, samt att den måste
uppdaga samhällslifvets naturlagar, om den öfver hufvud skall
kunna anses gifva några vetenskapliga resultater.
Uti denna uppfattning äro axiomatiskt sanna och
grundfalska föreställningar på det intimaste sammanblandade.
Vetenskapliga metoder utbildades först på matematikens,
mekanikens och astronomiens gebiter, sedan på andra den
oorganiska naturens områden. Därefter kom ordningen till
djur-och växtlifvet. Allra sist blefvo människans kroppsliga
egendomligheter och medvetenhetslif underkastade strängt
vetenskaplig forskning. Till en början fanns det sålunda inga andra
mogna vetenskapliga metoder än matematikens och de
naturvetenskapliga på det oorganiska området. Då naturvetenskapen
sedan började mogna äfven på det organiska området, men
psykologi och samhälls- och kulturvetenskap ännu lågo i linda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
