Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Truster och karteller
ringsgren, hvarje produktionsled i den ekonomiska
organisationen kommer att stå som en enhet gentemot de andra,
och de individuella överenskommelserna aflösas af
kollektiva. Hvarje sådan transaktion kommer på detta sätt att
röra sig om väldiga värden, och uppgörelsen öfverlämnas åt
centralorganisationer utrustade med storartade maktmedel
samt ledda af personer, hvilkas uppdrag består i att med alla
medel åstadkomma fördelaktiga öfverenskommelser med
motparten. De ekonomiska striderna koncentreras härigenom
i betydelse och häftighet. Målet är högre och vapnen skar^
paré. Det är icke längre endast priset det gäller, man
söker på allt sätt försvaga motpartens ställning och stärka
den egna positionen. Den underlägsna parten får sina
händer bundna på mångfaldigt sätt, försäljningsvillkoren
fastställas i minsta detalj, de föreskrifva, hur mycket och
hos hvilka producenter inköpen också för framtiden skola
göras, till hvilka pris återförsäljning får ske o. s. v. Hela
förhållandet mellan köpare och säljare fastslås med andra
ord till fördel för den starkare, den svagares handlingsfrihet
blir på alla sidor kringskuren. Köpare och säljare förena
sig hvar för sig med uteslutande af den fria konkurrensen
till medveten strid om herraväldet i byteskampen, individens
personliga frihet inskränkes, stora, mäktiga korporationer
uppstå, hvilka i myndighet och inflytande täfla med statens
egna organ.
Att vårt land icke stått främmande för denna
utveckling, därom erinras vi snart sagdt dagligdags.
Tulltaxekommittén uppger i sitt betänkande, att truster^
syndikat eller karteller anses förekomma bland cementfabriker,
stärkelsefabriker, käxfabriker, chokladfabriker, sockerbruk,
ansjovisfabriker, finpappersbruk, kuvertfabriker,
galoschfabri-ker, fabriker för tillverkning af eldfasta lervaror,
kristallglasbruk, järnverk, metallfabriker, såpfabriker,
kristallsodafabriker, klorat- och fosfatfabriker, karbidfabriker samt
tändsticksfabriker. Denna lista är emellertid med säkerhet icke
på långt när fullständig. Den som aldrig så litet följt med
tidningsnotiser o. dyl. måste komma till det resultatet, att
det ej är särdeles många grenar af den större svenska
industrien, som icke under de senaste åren blifvit före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
