Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
G. O. Nordensvan
om ett visst riksdagsparti tagit sig uttryck i ett försök till
tubb-ning på den redan allt för korta tjänstgöringstiden genom en
minskning till hälften af nästa års regementsöfningar, sedan ett
annat partis försök att minska personalen under dem med en
tredjedel misslyckades. Erkännas måste, att när inkomsterna
genom inträffade omständigheter nedgå, måste man söka knappa
in på utgifterna, men då fordrar en omtänksam hushållning,
att besparingarna göras på sådana utgiftsposter, där en tillfällig
indragning kan göras utan skada för själfva verkets drift eller
inrättningens bestånd, icke på de medel, som just härför fordras.
Denna regel hafva förslagsställarne icke iakttagit, då de satt i
fråga en högst betänklig indragning på just själfva driften af
härmekanismen. Det värnpliktiga manskapets första tjänstgöring
upptages hufvudsakligen af individernas utbildning till kropp och
själ, och detsamma, fastän inom något högre stadier, är
föremålet för arbetet inom den fast anställda personalens skolor
och utbildningsgrupper. Användningen af allt detta kommer
till uttryck först under regementsöfningarna; då skall
mekanismen arbetas ihop, då är det truppernas utbildning, som är
föremål för arbete. Den härtill anslagna månaden utgör endast en
bråkdel af den tid, som i andra arméer anses härför behöflig—
en omständighet, som kraftigt manar oss att utsträcka den
första tjänstgöringstiden — och att under sådana förhållanden
minska tiden för regementsöfningarna till hälften kan endast
förutsättas af den, som icke har något begrepp om just denna
omständighet, som tror, att våra nuvarande soldater äro
likställda med de indelta knektarne, hvilka år ut och år in
dunkade handgrepp och marscherade fram och tillbaka på samma
exercisplats, att icke andra fordringar ställas på nutidens
trupper än på sjuttonhundratalets. Nej, en sådan tubbning vore ett
hugg in i roten på vår unga armé; den skulle innebära, att för
en besparing af någon half million göra det arbete fruktlöst,
som kostat staten och de enskilda många millioner. Nej, hvar
inskränkningarna än må göras, på truppöfningarna få de icke
ske. Tanken därpå har ju nu lyckligen blifvit afvisad; den får
icke återupptagas, därtill är vår armé allt för dyrbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
