Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
A. Wernlund
hållandet. Då jag som arbetschef har åtskilliga års personlig
erfarenhet af järnvägsbyggnadsarbeten och i min tjänst haft
förutom de civila arbetarne jämväl en del soldater och
volontärer, har jag haft tillfälle att bilda mig ett personligt omdöme
om dessas arbetsprestationer, som — frånsedt de första
dagarnes ovana — i afseende på uthållighet varit fullt jämförliga
med deras arbetskamraters och i afseende på noggrannhet och
punktlighet öfverträffat desamma. Om kapten N. af en eller
annan anledning kommit till ett annat resultat, så kan väl
orsaken därtill i alla händelser ej rimligtvis tillskrifvas tillvaron
af disciplin på arbetsplatsen, utan månne icke orsaken i stället
får tillskrifvas bristande vana vid arbetet? Den af kapten X.
gjorda anmärkningen kan sålunda med så mycket mindre fog
drabba en kår, hvars hela utbildning och verksamhet just
skulle gå ut på att fostra och vidmakthålla yrkesskicklighet
och arbetsintensitet. Kapten N. pekar på den privata industrien
såsom mönster för arbetsorganisation. Men äro då
förhållandena så idealiska vid de enskilda arbetsföretagen? Är det icke
snarare ett enda kaos på arbetsmarknaden, kännetecknadt af
ständiga slitningar och tvister mellan arbetsgifvare och arbetare ?
Från arbetarehåll sträfvas för närvarande med all makt icke
blott att höja dagspenningen och genom minskad arbetstid och
garanterad minimitimpenning nedpressa arbetsintensiteten, utan
t. o. m. att ingripa i arbetsledningen, möjliggörande fritt spel
för lättja och själfsvåld. Jag tror, att de arbetschefer, som på
sista tiden ledt större byggnadsföretag, skola gifva mig rätt
härutinnan. Och statens arbeten utgöra icke några undantag
härifrån. Strejkerna och blockaderna tala här sitt kraftiga språk.
För den som till äfventyrs tror att förhållandena inom den
närmaste framtiden skola blifva ljusare och fridfullare på
arbetsplatserna ber jag få hänvisa till nedanstående uttalande i
Socialdemokraten för den 15 februari sistlidet år angående
striden vid statens järnvägsbyggnader: »Det gäller för dessa
statens arbetare att med kraft bedrifva sitt organisationsarbete, ocli
så skola dessa dryga hrr maktägande tvingas till att taga
tillbörlig hänsyn äfven till arbetarne. Vi skrifva med full afsikt
’tvingas tilV, ty med mindre synes det ej gå för sig.» Detta
uttalande torde med all önskvärd tydlighet ånge riktlinjerna
för de af kapten N. så varmt rekommenderade »fria formerna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
