Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Verrier Söderberg
passivt låta »omständigheterna» bestämma rikets öde. Den
manstarkaste och inflytelserikaste gruppen i detta regeringsparti
— den socialdemokratiska — gick som bekant ännu längre och
satte afuäpningen främst på sitt program. I själfva verket kunde
man också lätt nog draga denna konsekvens äfven ur de
radikala folketingskandidaternas valtal, hvilka i allmänhet varierade
det från Hörups dagar kända temat: »Hvad kan det nytte?»
Danmark kan ju ändå, sades det, icke försvara sig med vapen
i hand mot en i eröfringssyfte angripande eller af strategiska
skäl neutralitetskränkande stormakt. Hvarföre då ge ut dryga
pengar för kanoner och »utmanande» försvarsanstalter? Som
lämpligare försvarsmedel pekades rätt allmänt på »en hög
kultur» och — bland annat af den vid valet i Köpenhamns andra
krets segrande salongsradikalen tullinspektör Ivar Berendsen —
»de store internationale Arbeidsorganisationer». De genom
försvarets afskrifning besparade penningemedlen borde lämpligen
användas till en intensiv socialpolitik. Det alternativ, som från
dessa synpunkter underställdes valmännen, fick sin typiska
utformning i ett valplakat, som jag såg i Köpenhamns 7:de krets:
»Vil De, at de fattige skal hjælpes, de syge helbredes og de
sultne mættes, saa stemmer De på Snedker Schmidt. Den som
vil have mere Kanoner og flere Skatter stemmer paa General
Madsen.» Ärorikt och sympativäckande deltagande i
internationella kongresser, idrottstäflingar o. s. v. hörde jag en af
radikalernas personligen vederhäftigaste kandidater angifva såsom
effektivare nationellt försvarsmedel än Köpenhamns befästande
och dithörande militära försvarsanstalter. Vid 1909 års val
gällde striden ännu på visst sätt endast försvarsmetoderna och
främst Köpenhamns befästande åt lands- och sjösidan eller
åtminstone på ena hållet, men i år var stridsfrågan klarare
formulerad och lydde, åtminstone under diskussionen på
valmötena, rakt på sak sålunda: skall Danmark försvaras eller
ej? I någon mån spelade naturligtvis äfven hänsyn af annat
slag in — man tvistade t. ex. om den privilegierade rösträtten
till landstinget, om kooperativa handelsföretags vådor för
detalj-handlarne o. s. v. — men det var försvarsproblemet i dess mest
renodlade form, som gaf valen deras prägel, samtidigt med att
striden dessutom gällde, huruvida Danmark skulle styras af en
för sin existens af socialdemokratiska röster beroende regering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
