Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat ocli folk i Ostafrika
285
parterna träda in i ringen; åhörarna skocka sig rundt omkring.
Vittnenas roll erinrar om de gammalsvenska edsgärdsmännens:
de besvärja riktigheten af den ena eller den andra partens
ståndpunkt, men orsaken, hvarpå de grunda sin öfvertygelse, drages
i regel icke fram inför domstolen; om ett vittnesförhör i
modern mening någon gång anses nödvändigt, skall höfdingen
(enligt somliga lagar) utse en särskild undersökningsdomare bland
de äldste, hvilken sedan på grund af sin härigenom vunna
öfvertygelse »vittnar» inför domstolen. Ofta händer det att
parterna tala i munnen på hvarandra; om den ena vill försäkra
sig om att få framställa sin åsikt utan afbrott, kan han tysta
sin motståndare genom att »i regeringens namn» förbjuda
honom att tala; den andre räknas då som stum och kan endast
genom ett oartikuleradt mummel (em — ein — em) gifva sitt
misshag tillkänna, tills den andre finner för godt att lösa
honom; skulle någon sätta sig öfver förbudet, får han plikta
såsom för dråp.
Till »broderhöfding» har man naturligtvis icke kunnat taga
hvem som helst; ämbetet både förutsätter och befordrar
innehafvarens personliga anseende och inflytande och tenderar
därför till att reserveras för en liten sluten £rets af förmögna eller
eljes betydande släkter. Denna provinsadel, som innesluter
landets kraftigaste och bästa element är i stånd att, när
tidsförhållandena kräfva det, gripa sig an med uppgifter som under
normala förhållanden ligga den fjärran. Under de oroliga tiderna
på 1500- och 1600-talen levererar den anförare för
stamuppbåden och ordnare af lokalförsvaret och förvärfvar sig så
småningom en sådan ställning, att de från hoflägret utsända
kungliga befälhafvarna icke kunna hålla sig uppe gent emot denna
mäktiga samhällsklass. För att icke fä en sådan kraft emot
sig måste konungarna taga den i sin tjänst. Konung Fasil och
hans efterträdare försöka denna metod; den ena viktiga
befälsposten efter den andra bortgifves nu åt provinsernas egna
stormän, hvilka man genom giftermål etc. söker binda vid
konungahusets intressen.
Sådan är historien om de abessinska länsfurstendömenas
uppkomst. De nya makthafvandena intaga en ställning i
förhållande till konungen, som är jämförlig med de tyska
stam-hertigarnas under medeltiden. Stödda på sin släkt och sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
