Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Karl Åmark
1881—90........................................... 376,401
1891—00 ....................................... .. 246,772
1901—09.......................................... 229,851
På 100,000 inb. årligen af medelfolkmängden gör detta under
samma perioder resp. 300, 343, 805, 500, 483. Som synes
ordna sig siffrorna pyramidformigt kring 1880-talets som den
högsta. Detta årtionde framstår hos oss såsom det i
utvandringshänseende mest ogynnsamma, hvilket ju står i begripligt
sammanhang med de i allmänhet tryckta tider, som då rådde
både i vårt land och eljest i Europa.
Utvandringen har emellertid som bekant uppträdt med högst
olika styrka i olika delar af riket. Vissa län ha haft att
uppvisa en utvandringsintensitet, som i allmänhet med 50 å 100 %
öfverskridit riksmedeltalet; i andra har den hållit sig väsentligt
under detta. Man kan i detta afseende uppdela riket i vissa
hufvudområden. Sitt maximum har utvandringen allt ifrån
början haft i mellersta och västra delarna af Götaland —
Småland med Öland, Halland, Älfsborgs län — samt Värmland.
Minimum åter har legat i Östsverige, framför allt
Mälarpro-vinserna, där utvandringen på det hela taget varit försvinnande
liten, möjligen till en del beroende på hufvudstadens närhet^
ehuru dock bortflyttningen till inrikes ort från dessa län icke
varit anmärkningsvärdt stor. Öfriga län ha intagit en
mellanställning mellan dessa båda grupper, mer eller mindre
närmande sig den ena eller andra.
Huru än de absoluta utvandringssiffrorna växlat, har likväl
den inbördes ordningsföljden mellan länen allt efter
utvandringens relativa höjd i det väsentliga förblifvit densamma — dock
med ett viktigt undantag, nämligen de norrländska länen. Dessa
stodo ännu under 1880-talet i det hela näst efter
Mälareprovin-serna. Men därefter begynner en stigning, särskildt beträffande
de fyra nordligaste länen, hvilken fortgått successivt, om ock
med vissa kastningar, ända till närvarande tid. Medan under
nämnda årtionde Västernorrlands län stod som n:r 5 på skalan/
Jämtlands som n:r 9, Västerbottens som n:r 1 och Norrbottens
som n:r 6, hade samma län under perioden 1906—1909 ryckt
upp som resp. n:r 16, 22, 10 och 21. I detalj ter sig
utvecklingen för de norrländska länens vidkommande på följande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
