Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutidsuppfattningar i jordfrågan
315
lig skatt, det är skillnaden. Man skulle kunna uttrycka saken
så, att jordvärdeskatten är en retroaktivt verkande
jordvärde-stegringsskatt och så mycket mer orättvis, som den i de flesta
fall skulle drabba personer, som icke själfve åtnjutit nyttan
af värdestegringen, emedan de för på annat sätt förvärfvadt
kapital köpt jorden. Likaså är det ett misstag att tro, att
den lilla jord värdeskatt, som införes genom den omstridda
engelska budgeten skulle hafva socialistisk eller Georgistisk
syftning. Denna skatt afser nämligen icke på minsta vis någon
konfiskation eller socialisering af jordvärdet utan endast att
motverka det oskick, att många af Englands stora jordägare låta
bördig jord ligga obrukad och använd till jaktmarker.
Jordreformvännerna i vårt land anse den rena Georgismen
otillräcklig, bl. a. på den grund, att »det nakna jord värdet» här
är så ringa, att en konfiskationsskatt å detta ej skulle kunna
skapa de lyckliga sociala förhållanden, reformens anhängare
drömma om. Det synes som om den »jordreformrörelse», här
för några år sedan framträdde, vore ett slags kombination
mellan Georgism och revisionistisk socialism.
Mera begränsadt till sina konturer är det i fjol startade
»Ekonomiska frihetsförbundets» program. Där heter det att
»jordvärdet skall socialiseras» medelst jordvärdeskatt. Här
menas uppenbarligen med jordvärdet icke blott »det nakna
jordvärdet» enligt Henry Georges definition, utan jordvärdet i sin
helhet, således äfven det genom ägarnes arbete skapade
jordvärdet och programmet är sålunda betydligt radikalare än den
rena Georgismen.
De uppfattningar, som under denna punkt skisserats, torde
närmast kunna betecknas som de radikal-liberala, ty de som
bekänna sig till dessa åskådningar stå i allmänhet längst ute
på det liberala partiets venstra flygel. Socialdemokratien ställer
sig naturligt nog sympatisk till rörelsen fastän något skeptisk.
v För att nu till sist komma till de åskådningar, som göra
sig gällande i den nuvarande realpolitiken och som sålunda äro
af det största praktiska intresset, torde först kunna sägas, att
programmet närmast kan betecknas som den moderna högerns
och nutidsliberalismens. De båda riktningarnes uppfattning
skiljer sig nämligen icke till arten utan blott till graden.
Ståndpunkten ifråga kan korteligen uttryckas sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
