Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 Partiernas själfpröfning
som vill vara något annat än stillaståendet i enlighet med
beati possidentes’ intressen, är förmågan att kunna se och
uppfatta det centralt befogade i de folkliga reformkrafven,
skilja ut dagsopinionens och principmakeriets slagg och
anknyta reformerna till säkra hållpunkter i det bestående.
Men härutinnan har otvifvelaktigt den svenska högerpolitiken
giltig anledning att gå till rätta med sig själf. Här träffar
man högerns konstitutiva svaghet.
Naturligtvis får man icke af högern vänta, att den skall
göra sig till tolk för småfolket på samma sätt som
liberalismen och socialismen göra. Det vore att begära, att
högern skulle vara något annat än höger. Men högern skall
vara sig själf och inte försöka vara något annat. Hvad
man däremot kan begära är, att högern har så mycket
kontakt med folkets djupa led, att den, i enlighet med sin
egen uppgift, förmår få ett träffsäkert och fast grepp på
reformfrågorna. Det är detta högern endast undantagsvis
förmått, och det är en af de djupaste orsakerna till den
skarpa tillspetsningen mellan klasserna inom det svenska
samhället.
I stort sedt torde man kunna våga det påståendet, att de
demokratiska partiernas aggressivitet står i direkt proportion
till de missförhållanden, mot hvilka deras politik vänder
sig och det motstånd denna politik röner. Men därjämte
spela naturligtvis andra faktorer in. Lynnesdrag hos folket
kunna bidraga att mildra eller skärpa de politiska
motsatserna, svaghet och undfallenhet hos samhällsmakten kunna
låta en reformpolitisk riktning växa ut i själfsvåld till en
samhällsvåda.
Så lider det intet tvifvel, att prof. Kjellén har rätt, när
han klagar öfver att den svenska stats- och samhällsmakten
slappats, och att åtskilligt af den socialistiska rörelsens
fräckhet måste skrifvas på denna slapphets konto. Brist på gemyt
hos folket bidrar att skärpa klassmotsatserna, brist på
praktiskt sinne, principrytteri och formalism, gör bittra
stridsfrågor af struntsaker till förfång för behandlingen af de
verkligen betydelsefulla ekonomiska och sociala spörsmålen.
Slutligen är det svenska folket ett hårdt och styfsint släkte;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
