Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. UPPSTÅNDELSESYNERNA - 2. Jerusalemssynerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
det, som vi sett, en ängel, som stigit ned, rullat stenen åt
sidan och satt sig på densamma. Han såg ut som en
blixt, dräkten var vit som snö. Enligt Lukas stodo två
änglar i gravkammaren. Likaså i Joh., där Maria av
Magdala ser tvenne änglar i vita kläder sitta, där Jesu
huvud- och fotgärd varit under vilan i graven. Vår förf.
säger utan vidare, att det var esseer, alltså medlemmar av
det kända dåtida ordensliknande samfundet, s. a. s. på
gränsen mellan judendomen och hellenismen vid Jordan.
Det finns ingen som helst anledning att antaga något
sådant, och ingen skulle lia tagit dessa för änglar.
I Petrusevangeliet (c. 150) utmålas änglasynen mera -i
enlighet med den växande legendbildningen och dess
kärlek till undrens stegring: Då dagen bröt in, kom ett dån
av himmelen, som öppnades, medan väktarna stodo där
två och två på vakt. Tvenne män stego i ljusglans ned
till graven. Stenen kom av sig själv i rullning och vek åt
sidan — vi sågo nyligen detta å filmen Konungarnas
konung, som alltså lånat detta ur den senare legenden
med upptagande av den förut beskrivna gravtypen.
De två himmelska gingo därefter in i graven, och när
hövitsmannen, soldaterna och de äldste sågo till, fingo de
se tre män komma ut. De två stödde den tredje, som
följdes av ett kors. Deras huvuden räckte upp till himmelen,
hans upp över himlarna o. s. v.
Enligt den urkristna traditionen, som ju yngre den blir,
desto mera och märkligare ting vet att berätta, har alltså
en änglauppenbarelse varit det första tecknet till
uppståndelsen. Det är icke den tomma graven, som väckt den nya
tron, utan det är en himmelsk syn, som naturligtvis icke
uppfattades på modernt psykologiskt sätt såsom något
subjektivt, utan såsom något i högsta måtto objektivt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
