8. Han är er skald, hans lidelse har makt, han har vad folk — om än ett världshav hindrar — begärligt söker sig i fjärran trakt: mot hans förtjusta blick metallen glindrar i rika klumpar ur det dunkla schakt, för honom diamanten präktigt tindrar och ger smaragden skuggningar i grönt så han ej bländas av så mycket skönt. 9. Från Indien och Cathay, från norr och söder den stolta seglarn för hans räkning gungar de ädla kryddor, rikedomen öder; hans vagnar Ceres rikt med korn betungar och vin, som likt Auroras läppar glöder; hans magasiner hade plats för kungar — med överlägset lugn han allt betraktar och ler åt drifterna, dem han föraktar. 10. Kanske han bygger kyrkor sen och skänker kapplöpningsfonder, eller gör ett stort palats för sjuka, där testator blänker i skrumpet konterfej på någon ort; kanhända världen han befria tänker med detta guld, som dess förnedring gjort; kanske han vill bli främst bland miljonärer, kanske han har sin livsluft i affärer. 11. Men vad det vara må, som till hans tråk med mammon är egentliga motivet, så heter det mani på dårens språk. Än dens mani då? Är det väl så givet att mer än denna böjelse för »bråk» hans kära lustar gagna här i livet? Låt slösarns arvingar begära svar av girigbukens, vem som visast var. 399