Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Underklassen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parken. Vi möttes just under en lykta, och jag såg ett af
dessa sällsynta ansikten, som med ens outplånligt fästa sig
i minnet – trots det nästan aggressivt energiska uttrycket
deri såg jag, att ingen fara förefanns för mina slantar. Jag
frågade främlingen efter kortaste vägen till Roylston Square,
och blef rätt förundrad öfver utslaget hos honom af min
fråga. »Ni skall till anarkist-klubben» sade han ifrigt, »kom,
jag vill följa med – jag vet hvar den är, fastän jag också
är främling här i staden.» Jag sade mannen, att jag hade
intet med den klubben och dess medlemmar att göra, och
tillade en smula kraftigt ett »blast them, sink them, damn
them and confound them»! »Hvarifrån kommer Ni och hvad
är Ni för en?» frågade mannen med en mera undrande än
fientlig blick ur sina skarpa, nästan stickande ögon. Jag
sade honom att jag var svensk, en måttligt konservativ man,
en god och verklig vän till arbetarne och sjelf en arbetare
ehuru icke skomakare eller snickare, och en svuren fiende
till anarkism, socialism, modern liberalism, allmän rösträtt
och alla andra politiska fnåskigheter på jorden. Det blef
uppslaget till en lång konversation under en promenad i
nattens mörker fram och tillbaka i Boston Commons. Det
blef icke af någon rökning och spottning i klubben den natten,
men jag hade fullt ut lika roligt af min okände vän,
som jag skulle haft af mina »boon companions» på klubben.
Det var första gången jag på rama allvaret och af en bildad,
framstående man fick höra det amerikanska genljudet af de
tyska judarne Lasalle’s och Marx’ ytterst i den nationala
indifferentismen och i annan degeneration grundade theorier.
Här gick denne genialiske och för menskligheten, särskildt
för dess sämsta individer, mycket ömsinte röfvare, och försökte
öfvertyga mig, att man skulle kunna förvandla lifvet
på jorden till ett rent himmelrike genom att – med ett
enda bandit-slag afskaffa all rätt till jordegendom! Han
hade till käpphäst tagit tanken att hela jordbruket, det intensiva,
omtänksamma, knussligt sparsamma och ändå så
lyckliggörande jordbruket, på hvilket vi i sista hand alla
bero, skulle komma att bedrifvas långt bättre än nu, om
ingen menniska fick sjelf rå om ett enda tunnland! Och i
samband med hans idé, att ingen egde rätt att besitta jord,
stod en annan idé: man borde med ett slag afskrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
