Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Underklassen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära nog snöhvita i jemförelse med nidingsdådet. Det gick
upp ett ljus för mig att, om det i Yankeeland, hvarest den
moderna liberalismen anses vara bäst förverkligad, går an
att prygla odjur i menniskohamn, så måste det väl gå an
att prygla dylika i Sverige. Och tro icke herrarne allesamman
– konservativa, moderata och liberala – att om
de ohyggligheter, som föröfvas på grund af den visserligen
sjukliga men dock i och genom handlingar straffbara nidingslustan
hos mensklighetens allra värsta afskum, så snart någon
ertappades, åtföljdes af ett efterspel på fängelsegården, i det
en hållfast läderpiska under en eller annan minut muntert
dansade på uslingens rygg under ackompagnement af hans
eget tjut, och om pressen så lite hjertnupet och så mycket
realistiskt som bara möjligt refererade den välsignelserika proceduren,
att då, säger jag, dessa ohyggligheter skulle bli betydligt
mera sällsynta än de nu äro? Låtom oss vara humana,
men låtom bli att vara hjertnupna åtminstone i fråga
om nidingsdådet! Det dröjer länge innan vi lämpligen kunna
undvara prygelstraffet, och ju snarare det införes, naturligtvis
starkt begränsadt i sina indikationer och i sin tillämpning,
dess bättre är det för både goda och dåliga medlemmar af
vårt svenska folk. Och så billigt och bekvämt, som det är,
att tillämpa just det straffet!
Hvad för öfrigt vår folkbildning och våra folkseder beträffar,
så torde eller borde väl våra folkskolor ha med dem
att göra på annat sätt än genom undervisning i läsning och
skrifning, i »kristendom» samt i historia och matematik etc.
Det påstås att dessa folkskolor under de senaste årtiondena
undergått stora förbättringar. Jag är förtjust öfver att höra
det, i synnerhet som jag sjelf någon tid gått i en svensk
folkskola, och väl vet att det fanns godt om rum för förbättringar.
De tio budorden äro bra att ha, och lill-katekesen
har också något af min sympati, icke emedan den är
katekes, men emedan den är liten – den kunde emellertid
säkerligen med fördel betydligt förändras. Men hvad lång-katekesen
beträffar, så har den starka afsky jag i barndomen
kände för den, både derföre att den var katekes och
derföre att den var lång, kraftigt fortlefvat ända till nu. Jag
undrar, om vi icke skulle kunna undvara den. Den måste
väl ändå icke härröra af särskild, direkt gudomlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
