Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödt, svart och gult folk i Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rik, grof brottsling fullgöra den i Kina alldeles otroligt
utsträckta »satisfactio vicaria». Det, som utgör
det mest förundransvärda hos kinesen, är kontrasten
emellan hans torpida känsloverksamhet och hans mycket
kraftiga intelligens. Hos oss, arier, är det en
sällsynthet att finna en på en gång kall och i öfrigt
rikt utrustad natur. Jag erkänner gerna att jag mest
på grund af denna kinesens egenhet ofta i hans sällskap
känner mig stå inför en gåta, som jag aldrig
kan lösa.
Johnny’s moral står icke högt, men hans uppförande
bestämmes till det bättre af hans förstånd,
som lär honom att den illa far, som illa gör. När han
syndar, gör han det dessutom med så mycken »chic»,
att man måste beundra honom. När han behöfver det,
mördar han lugnt och kallblodigt, och försäkrar sedan
lika lugnt och kallblodigt ännu under galgen eller i
den elektriska stolen att han är oskyldig, som det barn
som föddes i går. Öfver hufvud är hans talent i ljugandets
svåra men ibland så nödvändiga konst sådan, att
jag aldrig förmått öfvervinna min stora beundran för
honom. När en af naturen rättfram hvit man skall till
att ljuga, behöfver han en lång förberedning, ett verkligt
inöfvande af sin roll. Han upprepar sakta framför
spegeln, hvad han har att säga, och studerar noga
ton och min. När det sedan kommer till kritan, misslyckas
han ändå ofta erbarmligt, ser åt sidan eller ner
i golfvet, stammar och rodnar, och går sedan skamsen,
ertappad och löjlig inför sig sjelf och andra att gömma
sig i någon mörk fristad. Icke så Johnny Chinaman.
Äfven om Ni kommer på honom som höken på sparfven,
ser han Er rätt i ansigtet med sina svarta, sneda ögon,
är lika grågul i synen som alltid, bedyrar icke ens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
