Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helsningar på alla håll. Och till min stora förvåning var
förhållandet enahanda med »underklassen». Vi gingo nämligen
en kväll tillsammans ner i Howard Street för att bevittna
en boxnings-kamp, ett skådespel, som man liksom
allt annat här i verlden bör se, men som, i förbigående
sagdt, icke verkar rogifvande för natten. När ändtligen den
långvariga kampen var afgjord och det sista slaget fält den
ena kämpen sanslös till det blodiga golfvet, och vi, efter
att under den allmänna upphetsningen derinne i sällskap
med de andra tillfälliga vilddjuren ha tjutit oss hesa, åter
utkommo under Guds fria himmel, helsades C. med glada
halft vördnadsfulla, halft vänligt förtroliga tillrop af många
bland dem, som liksom vi njutit af denna förströelse. Då
en arbetare vårdslöst och rätt omildt knuffade till gubben
C., framstod bland denna skara genast en af de vanliga
habituéerna, d. v. s. en f. d. boxare, som druckit tillräckligt
mycket whisky för att ha blifvit oduglig för »ringen»,
men som med mycken säkerhet kan ge ett kok stryk till
nästan hvilken »lekman» som helst, och erbjöd sig att ögonblickligen,
then and there, bestraffa den felaktige – hvilket
anbud doktorn, erkännande den välvilliga afsigten med en
dollar, bestämdt tillbakavisade. – Det måtte vara en stor
lycka att vara så afhållen af hela sin omgifning som C. var,
och en ännu större lycka att så som han förtjena att vara
det. Aldrig såg jag en på samma gång så manlig och så
älskvärd natur, en så skarpsynt menniskokännare och en
så oföränderligt välmenande och öfverseende menniskoälskare.
Jag skall aldrig mera få se gubben C., som när jag var vid
Stilla Hafskusten ännu var stark och rak som en af sitt
hemlands åldriga silfvergranar, men som nu börjar luta sitt
vackra hufvud till den slutliga hvilan. Men jag är glad
och tacksam att ha fått se honom: det var så godt som
att höra den allra vackraste predikan.
Man bör i San Fransisco icke försumma något tillfälle
att göra bekantskap med veteranerna från stadens första
dagar. Man bör heller icke tro att enhvar, som här i verlden
sökt och funnit äfventyren och vexlingarna, lidit moraliskt
skeppsbrott i lifvets stormar; man finner tvärtom
just bland dylika »äfventyrare» ej sällan sådana kärnkarlar,
som den jag nyss beskrifvit. Men äfven de, som i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
