Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Politics»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro federala, d. v. s. tillhöra unionen-helstaten och å
andra sidan kommunerna (counties och townships, cities
och wards) ha sina egna embetsmän.
Partierna spänna genom sina »state-conventions»
och sina »state-committees» sina särskilta nät öfver
hvarje stat liksom de göra det öfver hvarje kommun
i hela det stora landet och öfver detta i dess egenskap
af helstat.
Den särskilta statens domstolar, som gå under
olika namn, äro af tre slag:
1) en Högsta Domstol (Supreme Court);
2) flere öfre domstolar (superior courts of record), och
3) lokala domstolar (local courts).
Lagarne äro i motsats till de engelska, som tjenat
till mönster åt de allra flesta, icke stödda på bruk och
prejudikater, utan äro ordentligt ordnade i författningsform.*)
Domstolarne äro sjelfständiga från de federala
i alla frågor, som icke angå unionella angelägenheter;
men i dylika kan en vädjan till de senare ega rum.
I flertalet stater väljas domarne för vissa perioder
direkte af folket medelst dess allmänna rösträtt.
I några få stater väljas de af de respektive legislaturerna.
I en del stater utnämnas de af guvernören; han
beror härvid på legislaturens eller åtminstone på senatens
eller på »councils» stadfästelse, hvilken jemförelsevis sällan vägras.
Domaren leder ransakningen och resumerar vittnesmålen, men har i brottmål för öfrigt blott att angifva lagens bestämmelser, sedan jury’en uttalat sitt
»skyldig» eller sitt »icke skyldig». I frågor om
___________________________
*) Louisianas lag är uppstäld efter »Code Napoleon».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
