Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktig och sann — oavsett att den i hennes mors
mun verkade en smula skrattretande.
Hennes ungdomliga erfarenhet hade räddat
henne från att till fullo förstå hur fruktansvärda de
åren varit, då hon i förening med Christence
skötte den sjuke gamle mannen som måste vårdas
som ett barn, bäras från sången bort till länstolen
vid fönstret och så tillbaka igen. Sanningen att
säga hade hon i början inte sörjt över att sakerna
tagit en sådan vändning, att hennes förhållande till
Bisgaard blev helt dotterligt. Äganderätten till en så
ung kvinna hade hos den gamle mannen tänt en
onaturlig lidelse, som hon aldrig kunde lära att
försona sig med, och som även omintetgjorde den
aktning hon hyst för Bisgaard så länge hon endast
kände honom som styvfaderns hedrade vän och
hennes egen faderlige beskyddare. Långt efter det
att sjukdomen förlamat hans kropp, bevarade
Bisgaard mycket av sin andes klarhet. Han fordrade
av sin hustru och sin dotter att de även andligen
skulle mata honom med högläsning av böcker,
vilka i allmänhet låg långt över de två unga
kvinnornas fattningsförmåga. Men under de två första
åren av mannens sjukdom kände hon sig ofta
nästan lycklig, när hon satt och läste högt för honom
och genom samtal fick förklaring på det hon läste.
Fastän hennes undervisning under uppväxtåren
blivit oerhört försummad, hade hon dock på egen
hand, och tack vare brodern Peter Andreas’ intresse
6—400251. Undset, Madame Dorthea. 81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
