Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tence. De delade säng på den tiden och sängen stod i
Bisgaards rum, ty de behövde vara två om att
hjålpa honom på natten. Det vill säga, hon hade aldrig
ansett det nödvändigt. Bisgaard var liten och lätt,
hon var ung och stark — hon kunde mycket väl
ha klarat både hans skötsel och hushållet med lejd
hjälp. Och Bisgaard var ingalunda oemottaglig för
sunt förnuft, han var tvärtom fullt enig med
henne när hon framhöll, att Christence var så gammal
att hon sannerligen borde se till att hon snart blev
gift, och det vore önskvärt om giftermålet kom
till stånd i fadershemmet.
Men Christence hade nu en gång överdrivna
föreställningar om sina dotterliga skyldigheter. Och
att hon ogärna släppte hushållets tyglar och
överlät dem till den yngre styvmodern, det hade
Dorthea fått erfara från den första dagen hon kom
till huset. Och det oaktat Christence mötte henne
med en värme som rent av kunde verka
generande. Från sitt hem var Dorthea inte van vid att bli
kysst, kramad och smekt. Den systerliga väninna
hon önskat sig var alltför kärvänlig och ville
dessutom alltid behandla henne som sin lilla syster.
Under Snæbjörns kaplanstid var det rent på
tok. Långa gråtscener på nätterna, då Christence
tryckte sig intill henne under försäkringar om att
hon högaktade Gislason, men hon ville inte överge
sin far och sin älskade Thea. Sådant var för
Dorthea rent av obehagligt. Då det slutade så sorgligt
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
