Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Er hjärtesorg, Er ångest, Er saknad och Er
ensamhet. Ni vet säkert hur innerligt jag deltar i Er
smärta. Också för mig betyder ju Thestrups
bortgång förlusten av den käraste vän jag någonsin
ägt, min ungdoms ende vän. Ni vet ju hur trofast
det släkt- och vänskapsband var, med vilket jag
från min spädaste barndom var bunden vid min
kusin Jörgen. Ja, från de längesedan svunna
barndomsdagarna i min födelsestad har jag det kära,
och nu så heliga minnet av lekkamraten Jörgen.
Egentligen är detta det enda jag erinrar mig från
åren i Trondhjem, hur Jörgen och jag tillbringade
de vackra sommarkvällarna, medan min far
förrättade aftonsången i domkyrkan. Då upplevde vi
lyckliga stunder, lekande bland ruinerna i den
forna delen av kyrkan. Vackert spelade solstrålarna
över den friska grönskan som täckte jorden
mellan de sammanstörtade pelarna. Vi två småpojkar
plockade de friska hallon som växte bland högarna
av raserade stenblock och lekte tagfatt, ut och in
genom öppningarna i de ärevördiga resterna av den
gamla kyrkmuren. Med vilken outsäglig längtan
väntade jag inte kusin Jörgens ankomst, då min
mor meddelat mig onkel Thestrups beslut att han
skulle fullborda sin skolgång hos oss. Hur
lyckliga voro icke de ungdomsår vi som studenter
upplevde tillsammans i Köpenhamn, och hur slog icke
hjärtat i mitt bröst av glädje, när jag seglade
tillbaka till Norge för att tillträda platsen som Er
573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
