Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 9. Ombyte af bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
okynnig gosse torde fa af sin fader, är allt livad jag
har att nämna af detta slag. Jag var icke gammal nog
att arbeta på åkern, och som det fanns föga annat än
åkerarbete att utföra, hade jag mycken ledighet. Det
mesta jag hade att göra var att mota hem korna om
aftonen, att hålla gården ren och uträtta små ärenden
åt min unga herskarinna, Lucretia Auld. Jag hade skäl
att tro denna dam vara mycket vänligt stämd mot mig,
och ehuru jag ofta icke var föremål för hennes upp-
märksamhet, betraktade jag henne beständigt som min
vän och var alltid glad, när det var min förman att fa
göra henne en tjänst. I en familj där det fanns så
mycket sträft och kallt, var minsta vänliga ord eller
blick af stort värde. Fröken Lucretia — som vi alla
fortforo att kalla henne långt efter hennes giftermål —
hade skänkt mig sådana blickar och ord som lärde mig
att hon beklagade mig, om hon också icke älskade mig.
Hon gaf mig ibland en smörgås, en artikel som icke
uppsattes i vår kosthållsräkning, utan var en extra ra-
tion oberoende af både tant Katy och gamle herrn och
gafs, såsom jag trodde, uteslutande af det ömma delta-
gande hon hyste för mig. Så råkade jag äfven en dag
i strid med onkel Abels son ”Ike” och hade blifvit illa
tilltygad; den lille skälmen slog mig rätt i pannan med
ett stycke kol bemängdt med järn, från den gamle sme-
dens ugn, och gjorde därmed mycket tydligt ett kors
på min panna, som kan ses ännu i dag. Såret blödde
mycket ymnigt, och jag skrek af alla krafter och begaf
mig hem. Den hårdhjärtade tant Katy egnade ingen
uppmärksamhet åt vare sig mitt sår eller mitt skrik,
utom att lion förklarade att det ”var rätt åt mig; jag
hade ingenting att göra med Ike; det skulle göra mig
godt; jag skulle nu hålla mig borta från de Lloydska
niggrerna”. Fröken Lucretia kom nu fram och kallade
mig in i arbetsrummet (en extra förmån i och för sig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
