- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
76

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 11. Jag växer till i kunskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76
mig som hon trodde den ena mänskliga varelsen böra
behandla den andra.
Nat.uren afsåg aldrig att människor skulle blifva
vare sig slafvar eller slafägare, och ingenting annat än
sträng och långvarig fostran kan fullkomna de enas så-
väl som de andras karakter.
Fru Auld brast särskildt i en slafägares egenskaper.
Det var ingen lätt sak för henne att tänka eller känna
att den kruslockige gosse som stod vid hennes sida och
till och med stödde sig mot hennes knä, som älskades af
lille Tommy och älskade lille Tommy tillbaka, blott stod
i en ägodels förhållande till henne. Jag var mer än
det; hon kände att jag var mer än det. Jag kunde tala
och sjunga; jag kunde skratta och gråta; jag kunde
tänka och minnas; jag kunde älska och hata. Jag var
en mänsklig varelse, och hon, den kära damen visste och
kände det. Huru skulle hon då kunna behandla mig
som ett djur utan en hård kamp med alla sin själs äd-
laste krafter? Denna kamp kom, och hennes mans vilja
och makt segrade. Hennes ädla själ blef öfvervunnen,
och han som åstadkom detta onda skadades i fallet icke
mindre än de öfriga i huset. När jag kom till detta
hus, var det en lyckans och trefnadens boning. Makan
och husmodern där var ett mönster af kärlek och ömhet.
Hennes brinnande gudsfruktan och ogrumlade upprik-
tighet gjorde det omöjligt att se henne utan att tänka
och känna: ”Denna kvinna är en kristen”. Det fanns
ingen sorg och intet lidande för hvilket hon icke hade
en tår, och det fanns ingen oskyldig glädje för hvilken
hon icke hade ett leende. Hon hade bröd för den hun-
grige, kläder för den nakne och tröst för hvarje sör-
jande som kom inom hennes räckvidd.
Men slafveriet visade snart sin förmåga att beröfva
henne dessa utmärkta egenskaper och hennes hem dess
första lycka. Samvetet kan icke uthärda mycket våld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free