Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 18. Nya förhållanden och plikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
har det att vara nöjd med en slaf. Friheten från kropps-
lig tortyr och oupphörligt arbete hade gifvit mitt sinne
ökad känslighet samt gjorde det rörligare och verksam-
mare. Jag var ännu icke fullt inne i rätta förhållanden.
”Men det andliga är icke det första, utan det naturliga,
sedan det andliga.” Då jag var begrafd hos Oovey,
svept i mörker och fysiskt elände, var det timliga väl-
befinnandet det stora önskningsmålet, men när de tim-
liga behofven äro tillgodosedda, kräfver anden sitt. Slå
och misshandla din slaf, håll honom hungrig och kraft-
lös, och han skall följa sin herres vilja som en hund;
men föd och kläd honom väl, låt honom arbeta måttligt,
omgif honom med materiell trefnad, och frihetsdröm-
marna skola inställa sig. Gif honom en dålig herre, och
han skall längta efter en god herre; gif honom en god
herre, och han skall önska1 att blifva sin egen herre.
Sådan är människonaturen. Du kan sänka en människa
så djupt under hennes rätta nivå, att hon förlorar alla
riktiga föreställningar om sin naturliga ståndpunkt, men
höj henne något litet, och den klara uppfattningen af
hennes rättigheter skall resa sig lifskraftig och föra
henne framåt. Då jag alltså höjdes något litet hos
Freeland, började de drömmar som kallats till lif af
den gode fader Lawson i Baltemore att på nytt
besöka mig; skott af frihetens träd började att skjuta
knoppar och dunkla förhoppningar om framtiden att
tändas.
Jag befann mig i ett liktänkande sällskap. Där
funnos Henry Harris, John Harris, Handy Caldwell och
Sandy Jenkins (den sistnämnde samme man som upp-
trädde i berättelsen om den beskyddande roten).
Henry och John Harris voro bröder och tillhörde
herr Freeland. De voro båda anmärkningsvärdt Ijus-
hyade och intelligenta, ehuru ingendera kunde läsa.
Nåväl, jag hade icke varit länge här, förrän jag var i
Frederich Douglasé. H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
