- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
184

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 19. Rymningskomplotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184
honom. Hvar och en af dessa legda banditer spände nu
hanen på sina pistoler och sträckte, med fingret tydligt
på trycket, sina mordvapen mot den obeväpnade slaf-
vens bröst, sägande, att om han icke korsade sina hän-
der, skulle de ”spränga hans förb. hjärta ur honom”,
”Skjut mig, sljut mig”, sade Henry; ”ni kan inte döda-
mig mer än en gång. Sljut, sljut, och var fördömda!
Jag vill inte bli bunden!” Detta sade den modige gos-
sen med en stämma så trotsig och hjältemodig till to-
nen som orden själfva voro, och i det ögonblick då han
sade detta med pistolerna rätt för bröstet på sig, lyfte
han raskt sina armar och slungade dem ur sina tillärn-
nade mördares svaga händer, så att de flögo åt skilda,
håll. Nu kom striden. Alla händer riktades mot den
tappre gossen, och sedan de slagit honom en stund,
lyckades de öfvervinna och binda honom. Henry bragte
mig på skam; han kämpade och kämpade tappert. John
och jag hade icke gjort något motstånd. Saken är att
jag aldrig såg mycket gagn af att strida, då det icke
fanns någon rimlig sannolikhet att vinna något därmed.
Dock fanns det något som nästan såg ut som en försy-
nens skickelse i Henrys motstånd. Utan detta motstånd
skulle hvarenda en af oss hafva hamnat i den fjärran
södern. Ett ögonblick före tumultet med Henry sade
herr Hamilton med sin milda röst — och detta gaf
mig den klara ledtråden till den anledning hvarför vi
blifvit arresterade: ”Kanske vi nu gjorde bäst i att söka
efter de pass som vi förstå Frederick skrifvit för sig
och de öfriga.” Hade dessa pass påträffats, skulle de
varit klara bevis mot oss och bekräftat alla vår angif-
vares påståenden emot oss. Tack vare Henrys motstånd,
drog den uppståndelse som därigenom uppkom all upp-
märksamhet åt detta håll, och jag lyckades obemärkt
kasta mitt pass i elden. Därtill torde det hafva varit
oredan under handgemänget och fruktan för ytterligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free