Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 20. Lifvet som lärling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
göra sagde hvite mail till nästan lika mycket slaf som
den svarte slafven själf. Skillnaden mellan den hvite
slafven och den svarte slafven var denna: den senare
tillhörde en slafägare, och den förre tillhörde slafägarne
samfäldt. Den hvite slafven fick sig på en omväg be-
röfvadt hvad den svarte slafven beröfvades direkt och
utan ceremoni. Båda plundrades och af samma plun-
drare. Slafven plundrades af sin herre på all sin för-
tjänst utom hvad som fordrades för hans nödtorftiga up-
pehälle, och den hvite arbetaren plundrades af slafsyste-
met på de rättmätiga resultaten af sitt arbete, emedan
hans tvangs till täflan med en klass af arbetare som ar-
betade utan lön. Slafägarne gjorde dem blinda för denna
ojämna täflan genom att hålla vid makt deras fördom
mot slafvarna som människor — icke mot dem som slaf-
var. De vädjade till deras högmod och framhöllo att
slafvarnas frigörelse afsåg att göra de hvita arbetarna
jämnställda med negrer samt lyckades genom dessa
medel bortleda de fattiga hvitas uppmärksamhet från
det faktum, att de af den rike slafägaren betraktades
som blott ett enda trappsteg öfver slafvens ställning.
Man inplantade listigt att slafveriet var den enda makt
som kunde hindra den hvite arbetaren att nedsjunka till
slafvens armod och förnedring. För att göra denna fi-
endskap mellan slafven och den fattige hvite djup och
bred, tilläts den senare att misshandla och piska den
förre utan något hinder. Men, som jag sagt, detta sa-
kernas tillstånd herskade mest på landet. I staden Bal-
temore knotades icke sällan att slafvarnas upplärande
till handtverkare till sist skulle kunna gifva slafägarne
makt att helt och hållet göra sig oberoende af den fat-
tige hvites tjänster. Men med sin karakteristiska fruktan
för att stöta slafägarne, gjorde dessa fattiga hvita handt-
verkare på herr Gardiners varf, i stället för att tillgripa
det naturliga och berättigade botemedlet mot det fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
