Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 1. Flykten från slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ni har väl något som kan visa att ni är en fri man el-
ler hur?” ”Ja, herre”, svarade jag; ”jag har ett papper
med den amerikanska örnen på som för mig världen
rundt.” Därmed drog jag fram nr min djupa sjömans-
ficka mitt förut beskrifna pass. Den flyktigaste blick
på papperet tillfredsställde honom, och han tog min af-
gift och gick vidare. Detta ögonblick var ett af de
ångestfullaste jag någonsin upplefvat. Hade konduktö-
ren sett noga på papperet, skulle kan icke kunnat undgå
upptäckten att det gällde en person af helt annat utse-
ende än jag, och i så fall skulle det varit hans plikt
att arrestera mig ögonblickligen och skicka mig tillbaka
till Baltemore från första stationen. Då han lämnade
mig med försäkran att allt var i sin ordning, var jag
visserligen betydligt lugnad, men insåg äfven tydligt
att jag ännu sväfvade i stor fara. Jag var ännu i Ma-
ryland och utsatt för att arresteras i hvarje ögonblick.
Jag såg på tåget åtskilliga personer som skulle hafva
känt igen mig i andra kläder, och jag fruktade att de
äfven i min ”sjömanstackling” skulle göra det och an-
mäla mig för konduktören, som då skulle underkasta mig
en noggrannare undersökning, hvilken jag väl visste
skulle blifva ödesdiger för mig.
Ehuru jag icke var en mördare som flydde för rätt-
visan, kände jag mig måhända fullt lika olycklig som en
sådan brottsling. Tåget rörde sig med ganska stor hastighet
för denna tids järnvägsresor, men för mitt oroliga sinne
rörde det sig alltför långsamt. Minuterna voro timmar,
och timmarna voro dagar under denna del af min flykt.
Efter Maryland hade jag att passera genom Delaware
— en ny slafstat, där slaffångarne vanligen väntade på
sitt rof, ty det var icke i det inre af staten, utan vid
dess gränser som dessa mänskliga jakthundar voro vak-
sammast och verksammast. Gränslinierna mellan slafve-
riet och friheten voro farligast för flyktingarna. Hjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
