Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. Lifvet som fri man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
på min såg med, bad jag om snören för en ”fip”. Man-
nen bakom disken såg ganska skarpt på mig ocli sade
lika skarpt: ”Ni bör inte till den här trakten.” Jag blef
orolig och trodde att jag förrådt mig. En fip i Mary-
land var sex och en kvarts cent, som i Massachusetts
kallades fyrpence. Men ingen skada följde af denna
oförsiktighet, såsom jag fruktat, och jag gick tillitsfullt
och gladt till mitt arbete med min såg och sågbock.
Det var en ny sysselsättning för mig, men jag gjorde
aldrig bättre arbete eller mera på samma tid för Covey, ne-
gertuktaren, än jag gjorde för egen räkning under dessa
första år af min frihet.
Trots New Bedfords rättvisa och mänskliga tänke-
sätt för fyrtiotre år sedan, var platsen icke helt och
hållet fri från färg- och rasfördom. Det goda inflytan-
det af sådana män som Roache, Rodman, Arnold, Grin-
nel och Robeson förmådde icke genomsyra folkets alla
klasser. Profvet på samhällets verkliga civilisation kom
då jag sökte arbete i mitt yrke och afvisades kraftigt
och bestämdt. Det hände sig att herr Rodney French,
en rik och företagsam borgare, utmärkt som motstån-
dare till slafveriet, utrustade ett fartyg för en hval-
fångstresa, på hvilket det var ett drygt arbete med dikt-
ning och kopparförhydring. Jag besatt åtskillig skick-
lighet i båda dessa fack och vände mig till herr French
för att få arbete. Adelsinnad som han var, svarade han
att han skulle använda mig och att jag genast kunde
gå till fartyget. Jag lydde honom, men då jag kom till
flotten, där andra diktare arbetare, sade man mig att
hvarje hvit man skulle lämna skeppet i ofullbordadt
skick, om jag slog ett enda hammarslag på det i mitt
yrke. Detta ovänliga, själfviska handlingssätt var icke
så upprörande och förargelseväckande i mina ögon vid
den tiden som det synes mig nu. Slafveriet hade här-
dat mig mot grymheter mot hvilka vanliga svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
