Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 8. John Brown och fru Stowe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
denna känsla skulle växa ut, om den ej kufvades och
förkväfdes. Därför blefvo de bittra och ursinniga i de-
batten och mer öfverdrifna än någonsin i sina fordrin-
gar på nya garantier för sitt system af rof och mord.
Antagande att konstitutionen garanterat deras egendoms-
rättigheter till sina medmänniskor, höllo de det för att
vara en öppen kränkning af konstitutionen om några
amerikanska medborgare i någon del af Förenta staterna
talade,; skrefvo eller handlade mot denna rätt. Men de
insågo tydligt att denna ihåliga logik icke skulle kunna
göra dem någon nytta, om de icke kunde erhålla ytter-
ligare garantier för slafveriet. För att åstadkomma detta
framkastades idéen att så förändra konstitutionen, att
det skulle finnas två i stället för en president i Förenta
staterna — den ene från norden och den andre från sö-
dera — och att intet skulle blifva lag utan bådas sam-
tycke. Men detta förslag var så ytterst opraktiskt att
det snart förföll, och det omnämnes här blott för att
visa slafägarnes förtviflan att stötta under sitt barba-
riska system, mot hvilket nordens tänkesätt vände sig
med förstörande skicklighet och verkan. De ropade på
flera slafstater, på större makt i senaten och represen-
tanternas hus och yrkade på det fria ordets undertryc-
kande. Efter två år förlopp fingo vi år 1850, då Clay
och Calhoun, två af de skickligaste ledare södern någon-
sin haft, ännu funnos i senaten, se ett försök till bilägg-
ning af stridigheterna mellan norden och södern, ett för-
sök som våra lagstiftare trodde skulle blifva afgörande.
Hvari de ifrågavarande åtgärderna bestodo behöfver jag
icke här uppräkna, jag vill blott säga att den förnämsta
bland dem var lagen om flyktiga slafvar, föreslagen af
James M. Mason från Virginia och understödd af Da-
niel "Webster från Massachusetts — en lag som utan tvif-
vel mera afsåg att göra norden medbrottslig till slaf-
veriet och döda dess sedliga känsla än att skaffa till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
