Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 12. Hopp för nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämsta ämnet hvaröfver lian ville konferera med mig
rörde de mest lämpliga medel som borde vidtagas utom
armén för att förmå slafvarna i rebellstaterna att komma
innanför förbundstruppernas linier. Det växande mot-
ståndet i norden mot kriget och det dåraktiga skrik som
upphäfdes emot det, emedan det höll på att göras till
ett abolitionskrig, oroade herr Lincoln och gjorde honom
rädd att en fred kunde påtvingas honom, som lämnade
kvar i slafveri alla hvilka icke kommit inom våra linier.
Hvad vi önskade var att göra hans proklamation så
verksam som möjligt i händelse af en sådan fred. Slaf-
varna”, sade han i nedslagen ton, ”komma icke så snart
eller så talrikt till oss som jag hade hoppats.” Jag sva-
rade att slafägarne visste huru de skulle afhålla sina slaf-
var från sådana saker och att sannolikt mycket få af
dessa kände till hans proklamation. ”Nåväl”, sade han,
”jag önskar nu att ni skall försöka uttänka några me-
del att göra dem bekanta med densamma och draga dem
inom våra. linier.” Han talade med stort allvar och myc-
ken oro och tycktes särskildt bekymrad öfver herr Gree-
leys hållning och den stora otålighet öfver kriget som
visade sig öfverallt i norden. Han sade att han ankla-
gades för att draga kriget bortom dess berättigade mål
samt underlåta att sluta fred när han kunde göra det
med fördel. Han var rädd för hvad som kunde komma
af dessa klagomål, men var öfvertygad att ingen verk-
lig och varaktig fred kunde upprättas utan absolut un-
derkastelse å rebellernas sida, och han var icke för att
gifva dem lugn och tid att hemta nya krafter genom
ömkliga konferenser vid Niagarafallen eller annorstädes
med personer h vilkas befogenhet icke var erkänd. Han
insåg faran af förtidig fred, och en förtänksam och klok
man som han var, ville han sörja för medel att göra en
sådan utgång så litet skadlig som möjligt. Jag greps
så mycket kraftigare af denna välvilliga omtanke som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>