Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 12. Hopp för nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
tillbakasättande. Men väl inne i striden, ansåg jag det
icke riktigt att underkasta mig ett sådant afvisande
Jag sade dem att jag var alldeles säker att det måste vara
något misstag, ty någon sådan order kunde icke hafva
utgått från president Lincoln, och om han visste att jag-
var där utanför, skulle han önska att jag insläpptes. För
att göra ett slut på underhandlingen, såsom jag tror, ty
vi hindrade passagen och kunde icke så lätt drifvas un-
dan, antogo de en min af höflighet och erbjödo sig att
ledsaga mig in. Vi följde dem och funno oss snart
vandra på några plankor ut genom ett fönster, som hade
anordnats till en tillfällig utgång för de besökande. Vi
stannade så snart vi sågo listen, och jag sade till polis-
männen: ”Ni ha bedragit mig. Jag går icke ur denna
byggnad förrän jag får se president Lincoln”. I detta
ögonblick igenkände mig en herre, som just gick in, och
jag sade till honom: ”Var så vänlig och säg till presi-
dent Lincoln att Frederick Douglass af polismän hindras
att komma in.” Det dröjde icke länge innan fru Dor-
sey och jag gingo in i det stora östra rummet och där
sågo en tafla af glans och förfining sådan jag aldrig
förut skådat i detta land. Höjd öfver alla andra som en
fuia pa berget, stod herr Lincoln där i sin enkla stor-
het och hemtrefna behaglighet. Igenkännande mig re-
dan innan jag hann fram till honom, utropade han, så
att alla omkringstående kunde höra honom: ”Här kom-
mer min vän Douglass.” Tagande mig vid handen, sade
han: ”Det gläder mig att se er. Jag såg er i dag bland
mängden, lyssnande på mitt invigningstal; hvad tyckte
ni om det?” ”Herr Lincoln”, sade jag, ”jag får icke up-
pehålla eder med min obetydliga åsikt, då tusenden
vänta på att få trycka er hand.” ”Nej, nej” svarade
han, ni maste dröja litet, Douglass; det finnes ingen i
landet hvars åsikt jag mera värderar än eder. Jag vill
veta hvad ni tänker om det?” Jagsvarade: ”Herr Lin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
