- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
460

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 13. Stora förändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

haft mina pröfningar som slaf, hade hon haft sina pröf-
ningar rrnder en styfmoders vård, och när hon blifvit
strängt tilltalad af sin faders andra hustru, hade hon all-
tid i mitt mörka ansikte kunnat läsa deltagandet hos en
person som ofta mottagit vänliga ord från hennes äl-
skade moders läppar. Fru Sears afled för tre år sedan
i Baltimore, men hon dog icke utan att kalla mig till
sin dödsbädd, på det att jag skulle berätta henne så myc-
ket jag kunde om hennes moder, som hon fast trodde
sig skola möta i en annan och bättre värld. Hon ön-
skade särskildt att jag skulle beskrifva hennes moders
personliga yttre och ville veta om något af hennes egna då
närvarande barn liknade henne. Jag sade henne att
den unga dam som stod i hörnet af rummet var hennes
moders afbild i gestalt och anletsdrag. Hon såg på sin
dotter och sade: ”Hon heter Lucretia — efter min mo-
der. ”Sedan hon sagt mig att att hennes lif varit ett lyck-
ligt lif samt tackat mig för att jag kommit att besöka
henne på hennes dödsbädd, sade hon att hon var beredd
att dö. Yi skildes för att aldrig råkas mera i lifvet. Sam-
talet rörde mig djupt och var, jag kunde icke undgå
att tänka det, ett besynnerligt sådant — ett nytt bevis
att ”sanningen ofta är besynnerligare än dikten.”
Om någon läsare af denna del af mitt lif skall däri
se beviset på bristande manlig harm öfver oförrätter
som dragits öfver mig och min ras genom slafveriet och
genom denna dams förfäder, så må det så vara. Ingen
människa kan vara starkare än naturen hvars minsta
beröring, har man sagt oss, befryndar hela världen. Jag
anser mig som en god, oförsonlig liatare af orättvisa och
förtryck, men min harm upphör när de upphöra, och
jag har icke hjärta att hemsöka fädernas synder på
barnen.
Det torde anmärkas, att när jag först träffade herr
Sears i Philadelphia, afböjde han att tala med mig, på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free