Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 19. Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
Jag besökte verkställande maktens hus och mot-
togs mycket vänligt af herr Garfield, som under samta-
lets förlopp sade att han kände den tid vara inne, då ett
steg borde tagas framåt till erkännandet af de färgade
medborgarnes kraf, och uttryckte sin afsikt att sända
några färgade representanter utomlands till andra än fär-
gade nationer. Han frågade mig huru jag trodde så-
dana representanter skulle mottagas. Jag försäkrade ho-
nom att jag trodde de skulle mottagas väl; att jag un-
der min egen vistelse utomlands märkt, att ju högre vi
stiga i det mänskliga samhällslifvets grader, dess längre
aflägsna vi oss från ras- eller färgfördom. Jag var myc-
ket glad öfver denna försäkran om hans liberala politik
mot oss. Jag anmärkte för honom att ingen del af det
amerikanska folket skulle behandlas med aktning, om
•den systematiskt förbisågs af styrelsen och förvägrades
hvarje andel i dess hedersämbeten och inbringande syss-
lor. Detta medgaf han och gick ända därhän att han
föreslog mig att såsom sändebud begifva mig till en be-
tydande post utomlands — ett anbud som jag tacksamt
■erkände, men vördnadsfullt afslog. För att säga san-
ningen önskade jag stanna hemma och behålla min syssla
■som Förenta staternas marskalk i distriktet Columbia.
Det är en stor sak att Hon. John Mercer Langston
representerar denna republik i Port au Prince och att
Henry Higland Garnet representerar oss i Liberia, men
det skulle för visso vara ett steg framåt att få några
färgade män utsända som representanter till hvita na-
tioner, och vi hafva skäl att djupt beklaga att herr Gar-
field icke fick lefva för att verkställa sina visa och rätt-
visa afsikter mot oss. Jag kunde säga mera om detta
samtal, men jag vill icke uppehålla eder utan skall sluta
med den förklaring att Amerika har haft många stora
män, men om ingen af dem alla har man haft bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
