Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang - Den västindiska slafemancipationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
den ännu i verkligheten gått bort, och derför veta vi
icke hvilken dag vi lämpligen skola fira såsom förbun-
den med denna stora amerikanska tilldragelse.
Då England under vårt inbördeskrig uppförde sig
så illa, kände jag mig för min del frestad att öfvergifva
detta firande af den 1 augusti. Men jag ihågkom att
det under detta krig fanns två slags England, liksom
det fanns två slags Amerika, och att det ena var troget
friheten, medan det andra var troget slafveriet. Det var
icke det England hvilket gaf oss den västindiska slaf-
emancipationen som tog parti för slafägarupproret. Det
var icke John Brights och William Edward Forsters
England som tillät Alabama slippa ut ur britiska ham-
nar för att plundra vår handel eller på annat sätt gyn-
nade slafägarväldet, utan det var det England som hade
gjort allt hvad det kunde för att förekomma den väst-
indiska emancipationen.
Det var torypartiet i England som bekämpade abo-
litionspartiet hemma, och det var samma parti som gyn-
nade vårt slafägaruppror.
Under ett annat namn hade vi samma eller ett lik-
nande parti här, ett parti som föraktade negern och
dömde honom till ständigt slafveri, ett parti som hellre
ville låta den amerikanska unionen fälla i spillror än att
ett enda hår på slafveriets hufvud finge röras.
Men medborgare, jag skulle blott mycket ofullkom-
ligt fylla denna stunds plikt, om jag inskränkte mig till
en uteslutande historisk eller filosofisk diskussion af den
västindiska emancipationen. Historien om den 1 augu-
sti har berättats tusende gånger och kan berättas tu-
sende gånger till. Frihetens och mänsklighetens sak har
dock en historia och ett öde som ligger oss närmare.
Huru står det till med de frigifna millionerna färgade i
vårt eget land? Hvilken är deras ställning till dem som
förut höllo dem som slafvar? Detta är viktiga frågor, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
