Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 6. Högsta domstolens utslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
gerliga rättigheterna. När vi afvika från högsta domstolens
mening och angifva skälen till att vi anse denna mening
osund, beskyllas vi rent ut i tidningarna för att fördöma
domstolen själf och försättas sålunda i dåliga medbor-
gares ställning. Nåväl, jag förnekar fullständigt att det
hörts af något slags fördömande af högsta domstolen
från talarne på denna plattform, och trotsar hvem som
helst att kunna påvisa en enda mening eller stafvelse i
något jag talat som fördömer denna domstol.
En ny illustration af denna benägenhet att för-
sätta motståndare i en falsk ställning framträder i den
ihärdiga ansträngningen att brännmärka lagen om de
medborgerliga rättigheterna som ”lagen om de sociala
rättigheterna”. Nåväl, hvar under solen utanför Förenta
staterna skulle någon sådan förvrängning af sanningen
kunnat hafva någon utsikt till framgång? Ingen mani
Europa skulle någonsin drömma att han, därför att han
har rätt att fara på en järnväg eller taga in på ett ho-
tell, också har rätt att träda i sociala förbindelser med
någon som helst. Ingen har rätt att tala till en annan
utan denne andres tillåtelse. Social jämlikhet och med-
borgerlig jämlikhet hvila pa helt olika grund, och det
amerikanska folket vet detta tillräckligt väl; och likväl,
för att upphetsa folkfördomen, envisas aktningsvärda tid-
ningar sådana som New York Times och Chicago Tti-
bune att beskrifva lagen om de medborgerliga rättighe-
terna som en de sociala rättigheternas lag.
När en färgad man befinner sig i samma rum eller
i samma vagn som hvita personer i egenskap af tjänaie,
är det intet tal om social jämlikhet, men om han är där
som fri menniska och gentleman, är han till anstöt. Hvad
åstadkommer skillnaden? Det är icke färgen, ty hans
färg är oförändrad. Hela kärnan i saken liggei i dess
syftning att neddraga och utplåna rasens rättigheten
Det är den gamla slafverianden och ingenting annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
