Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 9. Fortsättning om den europeiska resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
påträffas i öknen och som väcka vår unclran öfver hvad
de kunna finna att lifnära sig med. Men här finnes
ännu ett lifstecken, helt och hållet oväntadt och svårt
att förklara. Det är den halfnakna, hungriga gestalten
af en mänsklig varelse, en ung arab, som tyckes hafva
uppstigit ur den gula sanden under hans fotter, ty in-
gen stad eller by, intet hus eller skjul af något slag
hvarifrån han kunde hafva kommit synes till; men här
är han, och han är liflig som en syrsa, där han sprin-
ger vid fartygets sida på den sandiga stranden länge
och ihärdigt med hastigheten hos en häst och uthållig-
heten hos en hund, ropande med klagande stämma un-
der det han springer: ”Backschisch, backschisch, back-
schisch”, och blott hejdande sig i sin kapplöpning för
att taga upp de bröd- och köttstycken som kastas till
honom från fartyget. Långt borta i fjärran visar sig
en hägring. Än är det en härlig skog, än en veder-
kvickande sjö. Illusionen är fullständig. Det är en skog
utan träd och en sjö utan vatten. Då man flyttar sig
framåt, flyttar sig äfven hägringen, men dess afstånd
från betraktaren förblir alltid detsamma.
Efter mera än en dag och en natt på denna hem-
lighetsfulla, tysta och drömförsänkande kanal, under en
molnfri himmel, nästan omedvetna om rörelse och lik-
väl rörande oss framåt utan uppehåll och utan brådska,
genom en ljudlös, trädlös, huslös och skenbart ändlös
sandöken, där icke ens en tupps galande eller en hunds
skällande höres, gingo vi öfver på en nätt liten fransk
ångare och landade i Ismalia, där vi, efter det vi läm-
nat den nya och primitiva staden Port Said, se det för-
sta tecknet till civilisation och börja märka att vi äro
i färd att inträda i faraonernas land.
Här har kediven ett af sina många palats, och här
och där finnas några tämligen komfortabla boningar
jämte två eller tre hotell och en järnvägsstation. Huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
