- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Första delen /
11

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

instructioner Gustaf Adolph lemnat vid sin afresa,
fick pluralité, och man beslöt, att Christina under
sin minderårighet skulle stå under förmynderskap
af de 5 Rikets Råd, som i förening med Senaten
skulle föra Riksstyrelsen. Om Drottningen hennes
mor blef icke fråga, ehuru denna furstinna hade
alltid varit sin gemål ömt tillgifven, hade hon
aldrig tyckt om Sverige, och Gustaf sjelf medgaf,
att hon ej ågde några af de för Riksstyrelsen
nödiga egenskaper. Man skiljde på lika sått från de
publika ärenderna Gustafs Svåger, Pfalsgrefven.
Johan Casimir, åt hvilken Monarken, fore sin
afresa till arméen, hade anförtrott
finans-förvaltningen, men hvilken såsom utlänning hade få anhån*
gare i Senaten.

Beslutet angående Riksföreståndareskapet hade
förnämligast blifvit fattadt efter Kansleren
Oxenstjernas råd, hvilken redan innan Konungens död
hade begifvit sig till Tyskland, och skrifteligen
blifvit rådfrågad. I egenskap af Kansler var han en af
Rikets fem Råd, och flere medlemmar i Senaten
voro hans nära slägtingar. Han betjenade sig af
konjunkturen för att låta en Akt gå igenom, som
betåmde Regeringsformen i dess väsendtligaste
hänseenden. Denna Akt framgafs på Riksdagen 1634
såsom ett verk af Gustaf Adolph och såsom ett
dyrbart arf efter denne store Monark; men man
var icke i okunnighet om, att Oxenstjerna till större
delen, sjelf hade uppsatt den, och i flere
stadganden igenkände man tänkesätt, gynnande för de
stolas inflytande, dem man beskyllde ministern att
vilja insätta i jemlikhet med de mäktigaste familjer.
Då imellertid sakernas ställning fordrade enighet
och äfven uppoffringar, och då Kansleren genom
sina talanger och tjenster hade förvärfvat sig ett be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free