- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Första delen /
69

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

va ett afgörande slag, Han var i Mähren, som
han lemnade och gick till Böhmen; sedan han
ställt några troppar i medelpunkten af Tyskland
under Köningsmarks befål, tog han vågen åt norden,
framryckte med största hastighet, och ingick på tre
kolonner i Holstein. I December månad 1643 var
han herre öfver denna provins, äfvensom af Sleswig,
och hans troppar gingo öfver till Jutland för att
fatta posto vid lilla Belt. Då detta sund betåcktes
med is under den stränga vintern, hotades 011
Fyen, de nåstgrånsande öarna och medelpunkten
af Danmark. Från en annan sida , inträngde en
Svensk armée i Skåne, under Gustaf Horns
anförande , och placerade sig omkring Helsingborg midt
emot ön Seland och Köpenhamn. Svenska flottan,
färdig attså till segels, skulle löpa ut, för att
bistå arméernas operationer och Ludvig de Geer,
som hade relationer i Holland, låt utrusta en
eskader i detta landets hamnar. Krigsrustningarna
hade skedt i så stor hemlighet, att Danska Residenten
i Stockholm hade icke misstänkt det minsta. När
han förfrågade sig hos regeringen om Torstenson
på dess befallning hade slagit läger i Hollstein, fick
lian till svar, att man visste just icke så noga hvad
som tilldragit sig, emedan posten blifvit qvarhållen
i Danmark; att man likväl icke ogillade fältherrens
mått och steg, i anseende till det förolämpande
Danska regeringen gjort Sverige. Regeringen
utfärdade sedan ett manifest, och skickade det genom
en härold till Konungen i Danmark, Christian
vägrade att emottaga håroiden, och låt kungöra ett
svar på manifestet. Han beredde sig till ett
kraftigt motstånd, och låt slå ett mynt med denna
inskription: Gud skall vara domaren ")•

Man finner den berättelse, som Svenska härolden
sjelf gör om sin resa, i Handlingar om Skäm utaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/1/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free