- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Första delen /
119

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 119 —

serna i Tyskland; men Christina biföll icke
denna önskan. Hon hade för princip, att
styrelsemakten icke borde hindras af auktoriteter, som kunde
blifva dess medtäflare, och denna princip var,
efter hennes yttrande, konungahusets hemlighet.
Prinsen drog sig någon tid derefter tillbaka till
O-land: han öfverlemnade sig der till studier och
jagt, och låt försköna det slott, som tjenade
honom till residens. Dessa omsorger tycktes endast
syselsåtta hans uppmärksamhet, och han visade
ingen ifver att få kunskap om statens göromål.
I-mellertid förlorade han dem icke utur ögonsigte,
och trogna vänner gåfvo honom begrepp om alla
de händelser han borde känna.

Freden var återställd och arfsrätten försäkrad;
åtskilliga ämnen i afseende på riksstyrelsen,
statsinkomsterna och de fyra riksståndens anspråk hade
nyligen blifvit reglerade. Ögonblicket var det
mest lempliga för Christinas kröning, en
ceremoni som, efter Drottningens egen önskan, ända
dittills blifvit uppskjuten. Den vanliga hofetiketten
och de bruk den föreskrifver, hade föga behag för
Gustaf den Stores dotter, van sedan barndomen
att syselsåtta sig med den verkliga storheten
snarare ån med formaliteter, som endast utgöra ett
sken deraf. Men, mån om thronens majeståt och
sitt folks hyllning, omgaf hon sig gerna, vid alla
högtidliga tillfållen, med en vördnadsbjudande
värdighet, som härrörde af hennes regerings ära
och sanktionerade, att så såga, hennes makt och
värdighet genom träffande bilder. De fleste
Svenske konungar hade krönts i Upsala, en gammal
stad och säte för Ärkebiskopen. Christina ansåg
denna stad vara för liten för den glans hon ville
gifva åt sin kröning, och beslut att denna cere-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free