- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Första delen /
179

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 179 —

nom Kronprinsen. Sedan hon påmint honom allt
hvad hon gjort för honom, och den ynnest, med
hvilken hon ånnu öfverhopade honom, befallte
høn honom nåmna upphofsmannen till det,
hvaröfver han beklagade sig. Grefven svarade , att det
var hennes förste stallmästare Sternberg. Når
denne af Christina blef tillfrågad, nekade han till
saken och vände sig till De la Gardie, för att af
honom begära en förklaring. De la Gardie nämnde
öfversten och öfverste-munskänken Schlippenbach,
såsom första upphofsmannen till berättelsen.
Schlippenbach nekade likaledes att hafva haft
något dylikt tal; når grefven hotade att förfölja
honom vid domstol, satte Christina sig emot detta
steg, och låt De la Gardie mårka, att det vore
båttre sluta trätan med vapen i händerna.
Riks-rådena föreställde imellertid Drottningen, att,
e-når De la Gardie var en af rikets fem högsta
embetsmän, passade det honom icke att slåss mot en
simpel adelsman. Grefven tog slutligen det parti
att resa åt landet; dessförinnan skref han till
Drottningen ett bref, som hon flere gånger låste under
dessa utrop: "Den stackars grefven! den stackars
grefven!" Man hoppades, att hon skulle kalla
honom tillbaka, och flere betydande personer gjorde
henne föreställningar. Men förgäfves — och
grefve De la Gardies onåd var oåterkalleligt beslutad.*}

Strax derefter närmade sig Drottningen mer
ån någonsin till Rikskansleren Oxenstjerna och
hans familj. Frankrikes resident underrättade
derom sitt hof, som sörjde öfver att hafva förlorat sin
mest nitiska anhängare i Sverige , men som genast

Memoires de Chanut, 3 Del. p. 2605 Arkenholz, %
Del. P» 360.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/1/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free