- Project Runeberg -  Drottning Christinas Historia / Första delen /
190

(1821-1822) Author: Jean-Pierre Guillaume Catteau-Calleville
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 190 —

gången jag hade nöjet tala med er. Under en så
lång tidrymd, hafva alla händelser icke ändrat
mitt beslut. Jag har ordnat alla mina handlingar
efter denna afsigt, och ledt dem till detta
anda-mål, utan att nu öfvervåga, det jag år 11 åra att
sluta min rol, for att draga mig bakom
skådeplatsen» Jag kekymrar mig icke om handklappningen»
Den scen, jag uppfört, har icke kunnat vara
sammansatt efter teaterns allmänna lagar. Det starka,
manliga och kraftfulla kan svårligen behaga. Jag
låter hvar och en derom dömma eftér sin förmåga.
Jag kan icke betaga dem denna frihet, och skulle
icke vilja det, äfven om det stode i min makt.
Jag vet att få skola deröfver fålla fördelaktiga
omdömen, och jag år såker, att ni blir af deras antal.
Den öfriga menskligheten känner icke mina skål
och mitt sinnelag, emedan jag aldrig förklarat mig
för någon mer ån er och en annan vån, som har
nog stor och skön sjål, för att derom dömma lika
med er: Sufficit unns, sufficit nullus*). Jag
föraktar de öfrige och skulle hedra den af hopen,
som jag ansåge nog löjlig för att roa mig deråt.
De, hvilka granska denna handling efter de bland
menniskor vanliga grundsatser, låra utan tvifvel
tadla densamma; men jag skall aldrig göra mig
mödan, att alfvarsamt försvara mig emot dem, och
i den stora ledighet jag bereder mig, blifver jag
aldrig nog syslolös för att erinra mig dem. Den
skall användas att granska min förflutna lefnad,
att förbättra mina villor, utan förundran eller
ånger. Hvad nöje får jag icke röna, då jag
påminner mig med glådje hafva gjort menniskor godt,
och utan medlidande straffat dem, som förtjenat

En endas bifall är mig nog, och jag skulle äfven
kunna vara uran någons.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drchristin/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free