Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cortex RlIAMNI purshianae, även kallad Cascara
sagrada, bark av Rhamnus Purshiana (fam. Rhamnacecé),
buske eller litet träd i västra delarna av Nordamerika.
Beståndsdelarna, se Poulsson!
*Curare eller Kurare, ett av infödingar i Sydamerika,
inom Orinoko- och Amazonflodernas områden, framställt
pilgift. Kurare fördes först till Europa av engelsmannen
Walter Raleigh (1595). Dess karakteristiska verkan
upptäcktes av Claude Bernard (1857). Det viktigaste
materialet vid kurareberedningen är bark, grenar, ibland
även rötter av diverse Strychnos-arter, särskilt Str. toxifera
(fam. Loganiacecé). Beredningen är ej i detalj känd; i
olika trakter torde den tillgå på olika sätt och med
användning av material från skilda Strychnos-arter, då olika
slag av kurare förete en skiljaktig sammansättning och
olika stark verkan. I huvudsak torde kurarets
framställning bestå i en kokning av växtdelarna med vatten. Sedan
drogresterna frånskilts, kokas vätskan vidare, tills den
antager seg konsistens, varefter detta extrakt inlägges i
särskilda höljen, som äro karakteristiska för kurare från olika
trakter och med olika sammansättning. Giftmassan
förekommer dels i bamburörsstycken — tubo-kurare —, dels i
s.k. kalebasser (urgröpta, flasklika frukter av
Lagenariaarter) — kalebass-kurare — och dels slutligen i små runda
lerkrukor — kruk-kurare. Det sistnämnda, bästa kuraret
härstammar sannolikt från Str. Castelnaea. — Kuraremassan
är mörkbrun, hård, ytterligt bitter; den löses till största
delen i vatten med brun färg. Den verksamma
beståndsdelen i kurare är enligt Baehms undersökningar alkaloiden
kurarin, som emellertid har olika elementär
sammansättning och olika verkningsstyrka i de särskilda slagen kurare,
varför man talar om tubo-kurarin, kalebass-kurarin samt
kruk-kurarin (eller proto-kurariti); det sistnämnda är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
