Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Det nya hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 130 —
sade Phil efter ett noggrant synande av lådan. — Vem kunde
nu veta det? Det är därför kloroformen inte tog på henne.
Men nu ska jag täta hålet i eftermiddag, så gör vi om’et alltihop
i morgon bitti!
— Nej, det gör vi visst inte, förklarade Anne med stor be-
stämdhet. — Två gånger ska vi då inte ta livet av henne —
stackars Häxan! Hon är min kisse nu, och det får ni andra
finna er i.
— Som du vill — få se bara hur tant Jimsie och Kisse Sara
finner sig, sade Stella med en min, som om hon tvådde sina
händer.
Från denna stund var Häxan medlem av familjen. Hon sov
om nätterna på en gammal kokosmatta under trappan och ma-
tades med alla möjliga godbitar. När tant Jamesina anlände,
hade hon lagt på hullet, pälsen var tät och glänsande, och hon
hade ett för en herrskapskatt fullt respektabelt utseende. Men
en förskräcklig argbigga var hon. Hon stod på fientlig fot
med varenda katt i trakten. Det ena efter det andra av Spofford
Avenues fina, långhåriga sällskapsdjur råkade ut för hennes frä-
sande humör och vassa klor. Vad mänskliga varelser beträffar,
så älskade hon Anne och Anne ensam. Ingen annan vågade så
mycket som klappa Häxan. Då reste hon borst och spottade
ur sig någonting, som på kattornas språk nog var ett ganska
fult ord.
— Den där kattrackan blir snart omöjlig att ha i rum, sade
den förgrymmade Stella.
— Vad är det den stygga flickan säger om min egen lille
rare kisse? Usch så hon pratar! Ska’ vi ta och klösa henne
ett tag? jollrade Anne och kramade ömt om sin älskling.
— Ja, inte vet jag, hur hon och Kisse Sara ska komma om
sams, återtog Stella med mörk uppsyn. — Det är inte för
trevligt med kattor, som slåss och skrika ute i köksträdgården
om nätterna. Men kattor, som far i luven på varandra här inne
i förmaket, blir absolut odrägligt.
I sinom tid anlände tant .Tamesina. Anne, Priscilla och Phil
hade med något blandade känslor avvaktat hennes ankomst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
