Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131 *
Celario hade derför, på Azakias bemedling, tillfälle
att utan tvång samtala med den vackra flickan, hvars namn
var Zisma.
Han kunde snart läsa i hennes ögon, att hon inte
skulle bli så obeveklig som Azakia, men man vet dock icke,
om han någonsin drog fördel deraf.
Åtminstone kunde han härigenom icke förmås att
glömma Azakia och hon syntes icke heller önska att bli
glömd.
En händelse inträffade inom kort, som på alla andra
ställen i verlden skolat bidraga till förening emellan dessa
båda personer, som icke kunde upphöra att älska hvaran-
dra; men den hade så när åstadkommit en evig skilsmessa
i stället.
De fingo genom några flyktingar höra, att Ouabi hade
genom ett bakhåll blifvit af fienderna kringränd; att han
förlorat en stor del af sitt folk och att han sjelf stupat i
striden.
Denne tidning uppfylde Celarios hjerta med sorg.
Alla andra begär fingo nu vika för hans ädelmod.
Han glömde, att förlusten af en vän tillika hade un-
danröjt hans rival.
Men denne rivals död kunde ock beröfva honom hans
kära Azakia.
Hennes lif berodde ifrån detta ögonblick endast på
innehållet af en dröm; ty så stor är vidskepelsen ibland
detta folk, att om en enka inom fyratio dagar efter man-
nens död två gånger i sömnen tycker sig se och tala med
sin man, så dömer hon deraf, att han åstundar hennes säll-
skap i själarnes land, och då kan ingenting i verlden hin-
dra henne från att sjelf taga lifvct af sig.
Azakia hade redan beslutat att följa denna sedvänja,
ifall hon skulle drömma på ofvannämnda sätt.
Hon sörjde uppriktigt sin Ouabi; och ehuru hon i an-
seende till Celario hade orsak att med oro tänka på
döden, så kunde hon likväl icke bevekas att öfverträda den
gamla, orimliga vanan, som en grym vidskepelse danat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
