Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 242 —
axel, under det att de gingo sakta framåt talande om kär-
lek och trehet.
Junker Gustaf Stensson blef först förvånad öfver denna
syn och sedan illa till mods och svartsjukans klor grepo
djupt i hans hjerta.
De båda älskande passerade förbi honom och skildes
straxt derpå för att på olika vägar hinna slottet.
Då knöt junker Gustaf sin hand öfver buskaget efter
dem och lemnade derpå sitt gömställe i mycket uppretad
sinnesstämning. — ,
Hur eget är ej menniskohjertatl — Junker Gustaf
Stensson kände mycket litet familjen Soop på Mälsåker
och jungfru Helena hade han knappast sett, sedan hon blef
jungfru. Han kunde derför inte ha något tycke för henne,
isynnerhet som han efter sin ankomst till Mälsåker knap-
past hunnit tala vid henne ett ord med undantag af de
vanliga helsningarne. _ .
Men nu, då han såg junker Holger, hvilken han visste
vara jungfru Helenas ungdomsvän, vara så favoriserad,
upptändes han af harm och han beslöt att aflägsna de äl-
skande från hvarandra.
Han var en falsk vän till junker Holger och en ovär-
dig gäst hos jungfru Helenas föräldrar.
Ingen visste dock af hans känslor, som inte kunde anas,
utan alla behandlade honom på ett högst tilltalande sätt,
allt under det att han från denna, stund i sitt sinne rufvade
på planer att skilja junker Holger och jungfru Helena åt.
Han visste, att han skulle krossa den fagra jungfruns
hjerta, om han lyckades i sitt uppsåt — men han brydde
sig inte derom. Hvarje förstulen blick, som jungfrun sande
junker Holger, ökade på junker Gustafs hat och hvarje
gång junker Holger hviskade något till sin hjertans kar sa,
att junker Gustaf såg det, tändes ännu en stridsfackla i den
hatiske ädlingens mörka hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
