Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
— Då broder förråder broder, är han värd sitt straff,
sade herr Eskil.
— Har då hertig Johan förrådt sin konungslige bror?
frågade fru Malin.
— Det säges så.
— Domen var till döden, inföll Junker Holger. Den
var nog sträng och hade inte Göran Person varit, så hade
helt visst icke denna hårda dom fallit i konungens nämnd-
— Akta dig, Holger, för att nämna Göran Persons namn
med ett ogillande, förmanade riddar Eskil.
— Det tillhör icke mig att uttala ett ogillande ord öf-
ver konungens förtroendeman. Skäl finnes nog alltid för
hans handlingar, äfven om de icke synas för vanliga men-
niskors ögon.
Det gick en ljusning öfver junker Gustaf Stenssons an-
sigte och ett beslut tycktes, af krökningen på hans öfverläpp
och af blicken ur hans ögon, med ens ha rotfäst sig i hans
sinne.
Ja, han fattade verkligen ett hemskt beslut, den genom
sin svartsjuka och afund lågsinnad blifne junkern.
Familjen skildes och hvar och en gick till sitt.
Junker Gustaf märkte emellertid, att jungfru Helena
hviskade något åt Holger Svanteson vid afskedstagandet
och han smög sid bakom dem samt uppfattade följande ord
»— — — vid källan i morgon bittida.»
— Aha! tänkte junker Gustaf. De kuttra vid källan hvarje
dag. Godt! Jag skall också vara der.
Drottning Farin. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
