Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 387 -
Månsdotter fram till mig. — Det var, som om en engel
sväfvat emot mig, när hon kom.
— Hvad ville hon?
— Trösta migl
— Den ädla!
— Ser du det!
— Hvad sade hon?
— Mod, sade hon. Nästa gång, ni bryterer en lans, skall
lyckan vara med er. Klaga ej öfver olyckan, yngling, den
Gud älskar, den agar han.
— Sade hon så?
— Ja!
— Nu älskar jag Karin Månsdotter.
— Hon är äfven värd att bli afhållen, sade junkern,
Konung Erik har sett guldet: hennes hjärta, och han har
icke skytt för att höja den fattiga flickan till sin rådgif-
verska.
.— Hvilket under, Holger!
— Ja, det är i sanning underligt. Men den sanna för-
tjensten kan ej döljas, — väl är, då den blir belönad.;
— Ja, Holger! Men mången sann förtjenst kanske al-
drig blir belönad här i lifvet.
— Lönen är då desto skönare i ett annat.
— Ädle Holger!
— Hvad Karin Månsdotter beträffar, så är hon värd
sin lön här nere på jorden.
— Hon har den ju redan, då hon eger sin konungs ^
ynnest. \
— Mig undras, om hennes dagar äro så glada. — Det
finnes i konungens närhet en grym man — Göran Person,
prestekläppen kallad >— —
— Den ohygglige! Man har berättat vid Mälsåker, att
han låter hänga hvarje man, som ej är honom till lags.
— Så är det — dock det är inte det värsta. Alla bli
ej hängda. Många bli pinade till döds uti Smedjegården
eller ihjälsvultna i Draktornets dystra hålor.
— Hu!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
