Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 424 —
_ Arme satan! sade Torsten darrande på målet. Han
darrade af ilska, som han inte tordes lemna fritt utlopp.
— Han kunde ha låtit bli att lägga sig i sin husbon-
des affärer. Straffet var välförtjent!
— Och du blef väpnare i stället?
— Ja, som du ser.
— Och den andre mannen?
— Han söp sig full efter exekutionen och rullade som
en sten i strömmen vid Söderport. Han gick till botten
genast, innan man hann komma honom till hjelp.
_Skurk! tänkte Torsten. Du knuffade helt visst ho-
nom i strömmen.
Han vågade inte stanna qvar längre af rädsla, att han
skulle förgå sig — utan släppte stigbygeln åter, hängde
upp sadeln och gick kokande af vrede från junker Gustafs
nye väpnare, hvilken inte kunde se folk i ögonen, men väl
kunde hissa en kamrat upp i en galge, samt knuffa en an-
nan i strömmen.
Den främmande väpnaren såg efter honom och ropade :
— Hvart går du, kamrat?
Torsten vände sig om och svarade:
— Till andra göromål.
- En stånka af herr Eskil Torstensons porsöl, innan
du går!
_ Nej, tack! Drick sjelf! Porsölet är endast för de
främmande tjenarne och ej för gårdens folk, svarade Tor-
sten, hvilken lyckades finna sig och fortsatte sin väg.
Arme Tor, suckade han. Du var helt visst en god
man och ville inte tjena hos en dålig herre. Derför skulle
du lönmördas. Dystra äro de tider, vi lefvai! — Gud nåde
oss alla.
* *
Det var ett glänsande vackert, väder den dag, då tor-
néringen försiggick vid Mälsåker, lysande var samlingen af
riddare och matronor, junkrar och jungfrur, hvilka infunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
