- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
454

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 454 —
till, hvilka äro så präktiga som dessa båda, den förnäma
adelsjungfrun och hennes kammartärna!
Han hade nog rätt deri; ty få qvinnor skulle vågat
utföra det, som jungfru Helena nu föreslagit och hvilket
hon äfven var fast besluten att sätta i verket.
En ridt nattetid öfver isen i detta väder var en hand-
ling, som fordrade ett verkligt bjeltemod. Det var kärleken
till den fångne junkern, som stålsatte jungfru Helenas själ,
liksom kärleken till Torsten och troheten mot sin unga
matmor bestämde Bolla för att dela farorna med dem.
— Vi äro då öfverens, Torsten, sade Helena.
— Ja, stolts jungfru.
— Ej ett ord till någon om junkerns olycka.
— Som I befallen, stolts jungfru.
— Ej heller en hviskning om vårt beslut.
— Nej ! ’
— Jag skall hos min mor anhålla, att jag får bereda
tjenarne ett nöje i afton. De skola dansa och dricka, så att
de bli trötta och tunga i hufvudet. De skola då ej öfver-
raska oss och hindra vår flykt. Men du, Torsten, sof på
skullen eller i sadelkammaren, tills tid blir att sadla hä-
starne. Du blir min och Bollas vägvisare och behöfver ha
alla dina krafter i behåll. Hvila dig och låt ej öfvertala
dig att deltaga i folkets lek och dans.
— Nej, stolts jungfru!
— Du svarar för oss!
— Dertill förläne mig Gud styrka och skicklighet,
sade Torsten andäktigt.
-— Amen! tilläde jungfrun och hon gaf derefter Tor-
sten en afskedande vink med handen.
Han lemnade drabantsalen och gick ned till stallet.
Jungfrun och Bolla skyndade upp på jungfruns högan-
loftsbur.
— Gladt ansigte nu, Bolla, sade jungfrun. Nu gäller
det att spela glädje, medan hjertat svider! Glädje och mun-
terhet! Vi ha ett högt mål framför oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free