Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 468
- Hvad är det, min gosse? sade Torsten.
Antagligen hade hunden med sin fina hörsel genom
stormen hört tilltalet, ty han uppgaf ett ännu högre tjut.
_ Här är ovilkorligen någon fara å färde, Gud vare
oss nådig, tänkte Torsten.
I detsamma ryckte hans häst till, spetsade öronen och
började häftigt flåsa.
— Är du också rädd, min pojke, sade Torsten till hä-
sten och klappade honom på halsen.
Då nådde ett rop Torstens öron.
’Vh 1
.V* ’
Han vände sig om och såg, att Bollas häst stegrade sig.
Han svängde genast om sin häst för att söka fatta Bol-
las i tygeln.
Just då han lyckats dermed och fått det uppskrämda
djuret att stilla sig, hörde han ett tjut, som inte kom från
hunden och hvilket var så starkt, att det tydligen var flera
djur, som tjöto på en gång.
— Vargar! utropade Torsten. Nu må Gud skydda oss!
De glupska bestarne ha visst kommit ut på isen. Gud
nåde oss, om de öfverfulla oss i massa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
