Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 487 —
— Ja I
— Men bästarne?
— Sätt in dem i kolidret!
— Komma inga vargar dit?
— Nej, då skola de allt få ett stycke göra först, grå-
benen.
— Det är bra.
— Greta! Greta! skrek fiskaren.
— Hvad är det, far? frågade en frodig fiskarhustru
och såg ut genom dörren.
— Du får främmande.
— Ah, Gud sig förbarme! Främmande!
— Ja, bör du mor.
— Det må den lede taga mot några främlingar nu.
— De äro godt folk.
— Och komma från sjön?
— Ja?
— Rå och gastar äro de.
— Nej, mor de äro två jungfrur och en junker.
— Gud tröste dig! Du har blifvit förryckt du också,
som salig kung Göstas son och vår nådige hertigs broder,
hertig Magnus, hvilken ju lär se sjöjungfrur och troll och
blifvit galen i dem. Jag skall kasta kors framför stugdör-
ren —• det här är trolldom med i spelet. Tvi den fule för
sådant främmande.
Och fiskarhustrun letade upp ett par pinnar, hvilka hon
lade i kors utanför dörren, spottade sedan tre gånger och
skyndade sig tillbaka in i stugan.
— Det är inte lönt, att I söken komma in till mor,
sade fiskaren och vände de resande ryggen spottade tre
gånger och kastade i kors ett par pinnar mellan sig och
främlingarne.
— Fördömda skrock, mumlade Torsten. Kom, Bolla !
Yi måste rida längre in på ön.
Och de satte hästarne i gång samt redo vidare.
Ingenstädes tycktes de kunna finna härberge öfver natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
